kategorier
Treathleter | treathleter
1
archive,author,author-treathleter,author-1,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.3,wpb-js-composer js-comp-ver-4.1.3,vc_non_responsive,x-shortcodes-v2_4_0

Author: treathleter

kkkkk

03 Feb Nike skor på mars? Spoiler varning!

Efter att man har utsatt kroppen för fysisk stress med träning eller psykisk stress i from av jobb eller skola så är det skönt att bara släppa alla tankar och slappna av i soffan. Som film nörd ser man en sanslös mängd med filmer varje år, En av filmerna från 2015 som gav mig stor inspiration var ”The martian” (imdb-länk)

Året är 2035 och Nasa har sent upp en grupp astronauter till mars. Väl på mars kommer en storm inöver besättningen och man en kraftig storm drar in över deras basområde vilket tvingar dem att evakuera. Under processen blir Mark Watney en av astronauterna(som spelas av den oslagbare skådespelaren Matt Damon) träffad av en ett föremål och slungas iväg i stormen, teamet blir tvungna att förutsätta att han inte överlevde smällen och lämnar planeten.

Mark Watney , Vilket kanske inte kommer som en överraskning. Som strandsatt på mars med otillräckligt med föda så kommer han behöva göra det omöjliga att odla mat för överlevnad…

När man ser filmer man redan sett upptäcker man detaljer man tidigare inte sett pågrund av helhets intrycket, men när man vet alla händelser i filmer går man oftast lite mer ner på djupet och hittar påsk äggen.

Något jag lade märke till i The martian var i scenerna där han plantera potatisplantorna, ett par Nike free flyknite 3.0! Ett par väldigt populära lättviktsskor som sågs på marknaden för första gången 2005, denna utgåvan kom ut i samband med inspelningen av filmen.

Nike free var också min första lättvikts sko och en sko jag har haft flera upplagor av, Men de flesta har jag använt som fritidssko snarare än en löparsko och inser även idag att det finns bättre tävlingsdojor! ska även nämnas att det precis släpps en Nike free sko där dem lagt till ett lager lunarlon dämpning för att skapa en mer distanssko, för er som sprungit mycket i Saucony Kinvara bör även spana in denna då är väldigt snarlika. Nike free long distance som den utvecklade skon heter hittar ni självklart på löplabbet!

Glöm ej att spana in filmen The Martian!!!

Read More
3aa

31 Aug Steg i rätt riktning

“2015, Året då jag skulle ta löpningen till nya gränser och se till att inte bli omsprungen av alla personer jag cyklat förbi på landsvägen”

3aa
En låt som verkligen får mig i höst-mode!

2013 köpte jag min första landsvägscykel efter att hade avklarat första delen av en svensk klassiker, Vasaloppet(något jag trodde jag aldrig skulle uppleva). Efter att ha lidit 90km på skidor så kan det ju knappast vara någon utmaning att rulla på en cykel 300km runt en sjö(vätternrundan), majoriteten är ju äldre herrar/gubbar som mest fikar på sina träningpass tänkte jag… det kan ju knappast vara någon utmaning, Men oj vad jag fick äta upp dem orden efter allt misären jag gick igenom den natten. Att trampa på ett par pedaler är väldigt simpelt, Men att ha cyklat 40-50mil totalt på en racer-cykel var helt klart alldeles för lite erfarenhet för att genomföra loppet smärtfritt.

Upplevelsen runt sjön gav mig helt enkelt stor respekt för cyklisterna och alla motionärer som vågar sig på utmaningen. Efter målgången var jag så trött på cyklingen att jag vill kasta cykeln i sjön. Min tid på dryga 12 timmar var absolut inget att skryta med även fast jag cyklade helt ensam 80% av tiden, jag var helt enkelt en dålig cyklist så det fanns mycket att jobba vidare på.

Sen sommaren 2013 har utveckligen verkligen gått i rätt riktning, både farten och uthålligheten har nått nya nivåer. Men med den stora utvecklingen på cykelmomentet så har det varit ganska så stilla inom löpningen…

Men det var efter Tjörn 2014( splittarna kan ni se till höger → ) som jag insåg att det verkligen behövdes göra ändringar i träningen, Det var nämligen många av de personer som jag tidigare hade cyklat förbi som sprang om mig. Men vad kroppen verkligen behövde efter en sommar med hård träning var en period med vila för att sedan starta grundträningen. Men jag gick istället all in med fler intervallpass och styrketräning.

Det hela ledde till en överbelastning i fotens plantara del, låter lite klyschigt men en smärta stoppar en inte från att fortsätta springa. Smärta är en stor del utav sporten och det kan vara svårt att differenserna hur allvarlig smärtsignalen är. Men min motivation för att bli en ännu bättre triathlet var extrem, mycket pga av det långsiktiga målet som var AG VM i Motala.

Det hela slutade med mer smärta från foten som satte stop för stor del utav träningen och löpningen var helt obefintligt en viss period. Det var så illa ett tag att jag knappt kunde gå och kunde inte använda foten ifrånskjutet i vändningarna när jag simmade i pool.

Förutsättningarna var inte helt optimala för att göra en bra löpsplit på Motala . På självaste tävlingsdagen dröjde det inte mer än 2km innan smärtan kom, vilket led till 28km utav den värsta smärtan jag varit med om. Varje steg kändes som att foten skulle gå av, men det höll ihop och det sjuka är att jag lyckades springa snabbare än året där på(man kan ju verkligen undra vad jag sysslade med då, men det hade hänt mycket på bara 1år med formen).

Tjörn 

  • sim: 39.20 M

  • t1: 1.44 M

  • cykel: 2.27 H

  • t2: 1.06 M

  • löp: 1.44 H

Men pga skadan hade jag inte planerat in någon annan tävling för säsongen, kändes onödigt att riskera foten på det sättet igen. Men med vilan och rehabiliteringsövningarna så började jag se resultat utav att smärtmönstret började försvinna bort, vilket gav nytändning för att köra ytliggare än tävling denna sommaren.

Så det blev när Martin Fredriksson fråga mig om jag ville komma upp till hans nuvarande hemstad och tävla på den olympisk distansen var det nästa självklart att köra. Men eftersom jag upplevde formen kanske inte var den bästa så började jag fundera på om jag skulle cykla till Karlstad. Cykla dem 52milen över natten för att sedan se hur kroppen klara av att hantera ett triathlon, spännande tänkte jag, alltid kul med utmaningar. Men efter att vi suttit och kollat på valet utav vägar så fick jag känna mig besegrad när man var tvungen att köra längre sträckor på motorväg eller ta omvägar som skulle gjort sträckan bra mycket längre.

Så i slutändan blev det istället en tågresa upp, en aning bekvämare än att cykla hela biten, Men fortfarande inte helt optimalt att ladda inför en tävling stillasittandes på ett tåg. Själva tävlingen var absolut inte av det större slaget, Men väldigt bra arrangerat! Vilket gav stora möjligheter till att fokusera på momenten i själva tävlingen.

Utan att egentligen ha några förväntningar, lyckades jag trots allt ta mig i mål på tiden 2:08:50 h(se alla splittar till höger→), vilket innebar en 8:e plats(första top10 placeringen någonsin). Kändes extra bra efteråt med tanke på att detta innebar en förbättring på drygt 31 min mot förra året, ska nämnas att de var första tävlingen på den olympiska distansen förra året i Växsjö.

Till poängen med detta inlägg… Även fast löpningen har näst in till varit utebliven i år så lyckades jag ändå hålla en löpfart jag tidigare inte haft inom triathlon tävlingar, hur? självklart har fysiken/styrkan blivit mer triathlon anpassad efter att inte blanda träningen med lika mycket rullskidor/crossfit. Men en av de större orsakerna tror jag ligger i smärttröskeln. Efter att ha sprungit senaste tiden med smärta har kanske gjort att jag klarar av att pina mig mer? väldigt intressant område och något vi prata en hel del om i skolan, inte så mycket de psykiska delarna mer de fysiska delarna som vi går igenom.

Har väldigt spännande tider framför mig nu när hösten börjar ta fart! kommer bli hektiska perioder i skolan vilket innebär annan typ av belastning än den hårda träningen som varit under sommaren. Men känner verkligen att jag är påväg i rätt riktning med träningen, med ändring i träningen framöver hoppas jag att det fortsätter se positiva resultat.

Görslitet / Karlstad triathlon

  • Sim: 17.10 M

  • T1: 1.24 M

  • Cykel: 1.03.26 H

  • T2: 1.16 M

  • Löp: 44 min

Read More
erikdalsbadet

03 Aug underbara simning!

Jag har alltid varit usel på simma, riktigt värdelös.

Kommer ihåg när vi var på badhuset med skolan X antal gånger under varje termin(troligen för att minska framtida drunkningsolyckor). Inte nog med att jag var bland de långsammaste och så minns jag extra starkt när det var dags att börja simma i den större bassängen, men jag och någon till var helt enkelt inte tillräckligt simkunniga så vi fick fortsätta simma i den grunda lilla bassängen.

Efter att ha sett Lisa Nordens genomförande i de olympiska spelen i London så var det klart, jag ska lära mig simma. Året därpå gjorde jag några få försök som slutade med 25m “crawl” och kanske 100m bröstsim, ingen succé direkt och illamående var man också efter alla kallsupar.

 

 

stone
valross

Men efter mycket slitande så knäcktes koden, känslan att känna sig som en tung sten i vattnet till att nu vara en fisk i vattnet(fast i verkligheten var det att gå från en sten till en valross). En känsla som  kan jämföras med löpningen, känslan av att man flyger fram och skulle kunna hålla på till solen gick ner…

Även om jag idag kan crawla utan att få några nära döden känslor så forsätter jakten på att bemästra simningen och nå min max potential. Och de är med stor glädje jag cyklar till utomhuspoolen på Eriksdalsbadet och får köra en riktigt hård simserie med solen som steker… Det är vad jag kallar Eufori!

Read More

09 Jun Att cykla i Stockholm

Att transportera sig från en plats till en annan är inte alltid det lättaste när man bor i en storstad. Specielt inte i Sveriges störta stad, Stockholm. Förbindelsen med kollektiv är för det mesta helt toppen.. så länge man inte ska ta sig någonstans mellan 07:30-09:00, Då får man verkligen dra in magen och hålla andan. Tar man bilen får man köa i moln av avgaser och ta sig till fots överallt får man vara arbetslös och leva på bidrag pga av tiden det hade slukat av dagen.

Som en sporttok och galen i cykelsporten tar jag min singelspeed-cykel med glädje mig fram genom Stockholms alla gator oavsett väder. Förutom att man slipper trängas i vagnar/bussar får man använda kroppen och samtidigt vara bidragande till en bättre miljö. Men ska jag vara ärlig så är det livsfarligt att hålla till på vägarna och man blir ju deprimerad när man läser olycksstatestik. Man får ha händerna stadigt på bromsarna för när som helst dyker det upp ngt på vägen… barn som har föräldrar med blicken i telefonen eller ngn gångare som kastar sig ut i cykelfältet utan några tankar på att det finns cyklister på cykelvägarna. Det finns självklart många oförsiktiga/vårdslösas cyklister som härjar omkring på vägarna. Men oftast skrattar jag bara när jag ser puckon i trafiken, vardagsunderhållning. Blev inte direkt förvånad när läste en artikel om “världens 20 bästa cykelstäder” och såg att Stockholm inte var med på listan, kul dock att Malmö kom med på listan(läs hela artikeln genom att klicka på bilden under)

[image_with_animation image_url=”680″ animation=”Fade In” img_link_target=”_self” img_link=”http://www.wired.com/2015/06/copenhagenize-worlds-most-bike-friendly-cities/”]

Men att cykelträna här i staden är det värsta jag varit med om, Man är ju inte direkt populär i trafiken. Senast som i söndags när jag var ute och cyklade på en landsväg med min “landsvägscykel” så började jag höra att ett fordon började närma sig, jag rörde mig så nära väggrenen att jag nästan cykla i diket. Bilen som for förbi passade på att ösa spolarvätska runt om kring sig precis när han passerade mig, antingen tyckte han att jag luktade illa(det var ju väldigt svettigt träningspass) eller så hade han ett stort hat för folk på cyklar… Jag tror på det senare tanken, man blir ju knappast inte förvånad över dessa händelser längre.

Kan förstå att bilister som aldrig  motionerat på en cykel tycker att vi är ett irritationsmoment på bilvägarna, de tycker ju såklart vi ska hålla oss på cykelvägarna(som oftas delas med gångbana). Men då är chansen för en olycka betydligt större, att cykla i hastigheter mellan 25-50 km/h där folk går/springer(ibland med musik i örona) och mängder av andra människor som ofta inte är berädd på att man kommer.

Detta har lett till att jag hellre cyklar i skogarna med min MTB under min första period i stan, där slipper man trängas och får samtidigt njuta av naturen. videon under visar hur andra bilister gör när de blir arga i onödan.

Read More

18 Apr Sakta men säkert!

Det viktigaste när det kommer till träning, oavsett träningsform (bodybuilding,höjdhopp, cykel och löpning..) är att hålla en kontinuitet… Skippa skadorna och undvik avbrott.  Tänk dig att din kropp är din “fru”, lyssna på den annars går det åt helvete!!!

2014 var helt klart mitt bästa träningsår hittills, tog stora kliv i alla tre grenar som triathlet. Kroppen svara riktigt bra på all mängdträning. Men slet som vanligt med problematik i vader från och till… Efter att jag kom ut på löpdelen på Tjörn-Triathlon så kom smärtan i vaden efter bara några kilometer, till slut var det så illa att jag knappt kunde gå! Satte mig en snabbis på  en baja-maja  längs banan för att tömma tarmarna fyllda av gels/bars och drog sedan iväg och sket i smärtan, att ge upp är inget val. Efter Tjörn sprang jag på som vanligt, känningarna var kvar och till sist blev de så illa att fästet till en av muskelbukarna i vaden gav upp (Tibialis anterior, en av strukturerna som håller uppe fotvalvet).


[image_with_animation animation=”Fade In” image_url=”http://treathleter.se/wp-content/uploads/2015/04/priekinis-blauzdos-raumuo-tibialis-anterior-2.png” delay=””] [/image_with_animation]

Efter väldigt många veckor har jag nu kunnat landa på foten utan någon större smärta! Allt tack vare Micke på Rehab kliniken som sett till att ge rätt behandling och rehabiliterings övningar. men för att problemen inte ska komma tillbaka igen så blir de en minimal öknings grad av belastning… sakta men säkert!

 

Så vad lärde jag mig av det här? Lyssnar du inte på kroppen så kan det gå rent åt helvetet!!

…Haj

 

 

Read More

22 Mar försmak på vår

Senaste 2 veckorna har det varit overkligt bra väder, man har verkligen fått smaka lite på våren.
Det fina vädret har utnyttjas till max även fast det varit lite små kyligt(stor fördel dock är att vattnet håller en fin temperatur hela rundan!!!)

Videon till höger är från torsdagens MTB pass som avslutades med lite övningar med TRX master Anders!

Read More

17 Mar Besök i K-staden!

Min gode vän Martin Frediksson flyttade Karlstad hösten 2014 och det innebar mindre träning tillsamman såklart. Tanken att åka upp och köra ett lite mini träningsläger var i planerna direkt och ca ett halvt år senare blev det av! bättre sent än aldrig…hehe.

Lördag: Sim: ca 2600(lite små sliten efter en lång vecka), Sen ca 102km cykel i de värmländska skogarna ( Garmin Connect. )
Söndag: Cykel 45 km ( Garmin Connect. )

Ingen super intensiv helg, men grymt skönt att komma ut och kötta på vägarna igen!

Read More

07 Jan Hälsa och prestation

[heading subtitle=”vad är skillnaden?”]Hälsa och prestation[/heading]
[image_with_animation image_url=”493″ animation=”Fade In” img_link_target=”_blank” img_link=”http://www.ur.se/Produkter/183315-UR-Samtiden-Naring-for-halsa-och-prestation-Kost-halsa-och-prestation”]

(Klicka på bilden för att komma till videon)

Fysisk träning i en viss dos är ett måste för att kroppen ska kunna fungera optimalt, för hälsa och välmående.
När man sen tar det ett steg längre för att se hur hårt man kan pressa sig så blir det något helt annat än hälsa.

Se & hör på Jonas Bergqvist från seminariet “Nutrition for health and maximum performance” inspelat på min blivande lektionssal på Naprapathögskolan.

Det finns även inspelningar från andra intressanta personer:
Jonas Colting – Hälsa är ett livslångtprojekt
Ann Fernholm – I sockrets
Tim Noakes  – Konsten att påverka hälsan
Andreas Eenfeldt – Matrevolution

Read More

07 Jan Det är över nu!!

Att återigen gå in i ett nytt år är så skönt, sätta punkt, reflektera/analysera och gå vidare!
Otroligt nöjd med prestationen i 2014 och känt att utvecklingen inom triathlon har växt enormt, inte jätte många tävlingar men den träning som gjorts har verkligen visat stor effekt!
Kommer framför allt inte glömma när jag drog iväg på ett löppass innan jobbet, 23km med flera snabba intervaller på 4:20-4:30 fart.. var ett tufft pass, men de är dem som gör en starkare(och tack till martin som orkade vänta på mig medans jag tog en skitbreak!)

Men för tillfället är jag mest tacksam över att julen är slut.. all denna mat och socker som är över allt får en att må dåligt!
Otroligt skönt att de är över och att vi kan återgå till våra rutiner och på måndag går jag in i en ny del i mitt liv: STUDENTLIVET!!

Read More